MANDELEN

Har precis lärt mig att citronhajen är gravid i 50 veckor. Det är typ standard. Sen är det typ standard att om man är citronhaj föda 14 levande halvmeterslånga bebisar.

Enda fördelen med att vara haj är att det enda man behöver göra EFTER dessa 50 veckor av fiskstim i magen är att låta bli att äta upp sina bebisar. Låter man som hajmamma bli med det så klarar bebisarna resten själva.

Jag som klagat så. 38 veckor och en halvmeter i taget! Inte kände jag för att äta upp dem heller. Pussa på dem och vid något svagt ögonblick velat placera dem på en avlägsen planet, men aldrig kännt mig lockad att äta upp dem.

Kejsarpingvinen klämmer ut ett ägg som de ger till pappan. Sen simmar mammorna runt i två månader och äter fisk medan pappan står och balanserar ägget på sina fötter. Rätt åt honom tycker jag. När bebispingu kläcks kommer mamma hem  och spyr. Sen turas mamma och pappa om att fiska och spy. Jämlikt och bra.

Jag tycker pingviner är hemskt söta, men det eviga kräkandet är osmakligt!

Vet inte, tycker citronhaj påminner mig om citronpaj. Det tar vi tycker jag.

Imorse sov jag till klockan 10. När jag kom ner var Matt i full färd att dammsuga och skura i köket. Sen tog han barnen med sig till Coop för att handla. Nu sitter jag i fåtöljen och dricker kaffe, samtidigt som det brummande ljudet av en gräsklippare rör sig runt huset. Då och då hör jag maken förmana barnen.

Jag har semester! <3

Jag har gått upp 4,5 kilo på bara en och en halv vecka!!! Så går det när man inte tränar och istället bara öser in onyttigheter!

Så idag var jag ute i skogen och joggade igen. Blött var det. Geggigt var det… Jag blev blöt, trött och lite lätt irriterad faktiskt.

Jag vet att det inte finns genvägar för mig. Jag är inte en av alla dem som kan sitta hemma och tänka sig smala. Jag behöver handling.

Nåväl, eftersom det är 4,5 kilo skräp brukar det gå relativt lätt att gå ner dem igen. Ut och lätta på röven kärring!

I’m bringing foxy back!

Såg precis ett program om flodhästar på tv. De har tydligen kommit fram till att de inte alls är släkt med grisar. De är typ kusin med valarna.

Själv kände jag en slags samhörighet med dessa kortbenta klumpar. De knorrar och gnäller, jo det gör jag med. De tycker inte om när det är varmt, nä inte jag heller. De sprider bajs med svansen för att markera sitt område… nja, där går jag nog bet men ändå.

De är söta men farliga. Jo, det låter definitivt som mig.

Jag har en egen PT. Jo, det har jag visst. Nintendo Wii har ett spel som heter EA sports active. Det är inte så värst kul, rätt så irriterande. Tanten jag valde som PT slutar aldrig le, och jag tycker lunges är den tråkigaste träningsform ever.

Men nu har jag påbörjat min 30 days challenge och kan som inte sluta.

I’m bringing foxy back!

Gubben hemma igen efter fisketur i Trysil. Skönt, även om det betyder National Geographic Wild dygnet runt på TV:n.

Vi tog en kosetur till Årjäng, mormor, barnen och jag. Vi sprang runt på mormors jobb, klättrade i trappor på kommunhuset, fikade på Claras sommarcafé och lekte på torget…

Iaf Maja. Markus grät. Han var rädd för trollet! Vem kan klandra gossen?

Markus sovvägrar!

Den som inte pratar.

Observera att maken faktiskt finns i bakgrunden!

Ok, jag ska ge det en chans.

Frågan är bara varför?