Jag har så mycket ångest att det känns som jag inte kan andas ordentligt. Litegrann som förut, fast ändå inte. Jag vet ju att det är kemikalier i hjärnskrotet. Men, det gör lik förbannat ont i hjärtat.
-A precious iPhone-inlägg-
Flera olika på Maja.
Själv kör jag Poison Apple från Orly. På Majas inrådan.
Fantastiskt!
-A precious iPhone-inlägg-
-A precious iPhone-inlägg-
Fy fan. Fy faderullan fan. Tacksamt är dock att det ligger i källaren och gäster är inte på ingång. Jag kan alltså strunta i att göra klart.
-A precious iPhone-inlägg-
De har fått nya rum. Mörkt som vanligt.
-A precious iPhone-inlägg-
Nä, dom är inte speciellt högljudda, men dom kör stenhårt med peltor.
-A precious iPhone-inlägg-
Middagen var kanon! Finns ingen som lagar så god mat som mamma.
Resten av kvällen har gått åt att gång på gång konstatera vilken dysfunktionell familj vi är. Inte en enda konstelation kan hålla sams ikväll. Ganska typiskt söndag. Tröttsamt. Det gör att stressnivån ökar med 520% ungefär. Vilket smittar av sig på barnen som blir gnälligare och grinigare än någonsin. Eftersom jag per automatik blir mer irriterad på maken då stressnivån stiger tar jag givetvis ut det på barnen. Sen får jag dåligt samvete och fortsätter dammsuga. Jippie hurra hurra.
Imorgon är jag ledig. Då ska jag dricka kaffe och dikta om kärlek. Tänka på blommor och lukta syren. Jag ska klä mig vackert och inte svettas en droppe. Rösten ska ha en klang likt Julie Andrews och tålamodet ska liknas vid Mahatma Gandhi. Inte en mörk tanke, såvida jag inte tänker på chokladpraliner från Ejes.
Ja, så blir det.
Yeah right.
-A precious iPhone-inlägg-
Jag är deppig. Och städar. Nu ska jag på middag hos mamma. Det brukar pigga upp.
-A precious iPhone-inlägg-
Eftersom jag bara fick med Sue sist. Här är Ellen, den snällaste tussen i världen!
-A precious iPhone-inlägg-
Lördagkväll är väl en bra kväll? De flesta brukar till och med längta efter lördagskvällen.
Jag mår helt plötsligt jättedåligt. Kanske nya medicineringsdosen aom spökar, kanske är jag för trött. Jag vet inte. Jag bara blev jätteledsen. Det är svårt att bara rycka upp sig. Det är för mörkt, för kallt, för fel och för mycket.
Idag fyller en av de bästa människorna i världen 30 år. Grattis Anita, jag älskar dig!
